Skolan

Senast uppdaterad 26 maj 2025

Länk till LTU sida här

Luleå tekniska universitet

Luleå tekniska universitet (LTU) är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet och har verksamhet på fyra orter i Norrland: Luleå, Piteå, Skellefteå och Kiruna. Universitetet grundades 1971 som Högskolan i Luleå, och har utvecklats från 50 pionjärstudenter till ett betydelsefullt lärosäte med omkring 18 700 studenter och 1 900 anställda i dag. LTU profilerar sig med ”världsledande kompetens inom flera forskningsområden”, som spänner över det mesta från underjorden till rymden. Här kan du som student bli allt från civilingenjör och ekonom till musikproducent eller rymdtekniker – alltid med nära kopplingar till näringslivet och omvärlden. Nedan följer en studentnära genomgång av LTU:s historia, campus, studentliv, samarbeten, forskning och internationella möjligheter.

Historik i korthet

LTU föddes ur satsningen att etablera en teknisk högskola i Norrbotten. Den 1 juli 1971 inrättades Högskolan i Luleå som Sveriges femte tekniska högskola. Redan hösten 1971 invigdes verksamheten och de första 50 studenterna påbörjade sina studier i det nybyggda campusområdet på Porsön i Luleå. Under 1970-talet byggdes campus ut och nya utbildningar startades, bland annat tekniskt basår och de första civilingenjörsprogrammen, liksom bergsingenjörsutbildning och flera professurer. År 1976 expanderade universitetet geografiskt när en filial för högre teknisk utbildning etablerades i Skellefteå. Kort därpå, 1978, tillkom även verksamhet i Piteå genom att Musikhögskolan i Piteå grundades som en del av universitetet.

Under 1980-talet fortsatte LTU att växa. 1984 bildades exempelvis Datasektionen vid LTU, som den tredje studentsektionen under Teknologkåren, för att samla studenter inom data- och IT-området. Universitetet hade redan från start formell universitetsstatus för tekniska ämnen, men först 1 januari 1997 skedde det symboliskt viktiga namnbytet från Högskolan i Luleå till Luleå tekniska universitet. Detta firades stort och markerade LTU:s etablering som fullvärdigt universitet. Samma år (1997) lanserades också ett unikt civilingenjörsprogram i rymdteknik, vilket lade grunden för campusverksamheten i Kiruna inom rymdområdet. Under slutet av 1990-talet breddades utbildningsutbudet ytterligare – bland annat tillkom en teaterhögskola i Luleå 1996, Vårdhögskolan i Boden integrerades 1999, och universitetet passerade 10 000 studenter.

På 2000- och 2010-talen har LTU fortsatt expandera och profilera sig inom nya områden. Man införde exempelvis ett visionärt koncept ”Det skapande universitetet” kring millennieskiftet och har genom åren invigt nya toppmoderna lokaler som universitetsbiblioteket och konsertsalen Aula Aurora (invigd 1999). År 2021 firade Luleå tekniska universitet sitt 50-årsjubileum med en rad aktiviteter och återblickar på universitetets resa. Idag står LTU starkt med utbildning och forskning i framkant, och behåller sin roll som motor för kompetensutveckling i norra Sverige, i samverkan med både lokalt samhälle och globala aktörer.

Campus i Luleå – huvudcampus på Porsön

Campus Luleå är LTU:s huvudcampus och ligger på halvön Porsön strax utanför Luleå centrum. Detta är universitetets äldsta och i särklass största campus, där majoriteten av LTU:s studenter studerar. På Porsön finns en bred mix av utbildningar – här utbildas allt från civilingenjörer och högskoleingenjörer till civilekonomer, sjuksköterskor och lärare. Campusområdet är utformat som ett eget litet samhälle med det mesta du behöver i vardagen: studentbostäder, universitetets bibliotek, sporthall/gym, restauranger, caféer och till och med en matbutik finns inom gångavstånd från föreläsningssalarna. Om du vill ta dig in till centrala Luleå för stadsliv eller shopping går lokalbussar frekvent, och det är även populärt att cykla de cirka 5 kilometrarna in till city.

Campus Luleå har en modern och öppen atmosfär. Byggnaderna är uppkallade med bokstäver (t.ex. A-huset för data, ekonomi och samhällsvetenskap, B-huset med bibliotek och administration, C-huset med studentytor och kårhus, etc.), vilket ger en orienterbar struktur. Mitt på campus finns ”Universum”, centrala mötesplatser för studenter, och strax intill ligger även det populärvetenskapliga science centret Teknikens Hus. LTU:s campus i Luleå är också hemvist för många studentföreningar och aktiviteter – här hålls de större arbetsmarknadsmässorna och festligheterna.

Utöver huvudområdet på Porsön har LTU i Luleå även en filial i centrum: Teaterhögskolan i Luleå vid Norra hamn. Denna teaterhögskola, etablerad 1996 i samarbete med Norrbottensteatern, utbildar framtidens skådespelare i lokaler vägg i vägg med teatern. För en blivande student innebär det att Luleå erbjuder både stor campusgemenskap på Porsön och en unik konstnärlig miljö via Teaterhögskolan – allt i en och samma stad.

Campus i Piteå – konstnärligt centrum

Campus Piteå är LTU:s kreativa nav, beläget i kuststaden Piteå cirka 9 mil söder om Luleå. Här huserar sedan 1978 Musikhögskolan i Piteå, som utgör grunden för campuset. Piteå-campus är specialiserat på konstnärliga och mediala utbildningar. Du som är intresserad av musik, ljudteknik, medier eller dans och skådespel kan hitta passande program här. Musikhögskolan erbjuder bland annat utbildningar inom musikproduktion, musiklärare, ljudteknik och andra estetiska ämnen. I samma byggnad finns dessutom Sveriges ledande utbildning i ljudteknik samt den berömda konsertsalen Studio Acusticum, en av Nordeuropas modernaste konsertscener. Studio Acusticum rymmer exempelvis det unika Orgel Acusticum med 9 000 pipor, som invigdes 2012 med ett specialkomponerat verk av hedersdoktorn Benny Andersson från ABBA.

Campus Piteå är relativt litet och familjärt, med nära kontakt mellan studenter och lärare. Här studerar bara några hundra studenter, vilket skapar en stark gemenskap. Samtidigt finns en företagsby i anslutning till campus där kultur- och medieföretag sitter, vilket ger möjligheter till branschkontakter under studietiden. Piteå som studiestad erbjuder också fördelar för inflyttade – bland annat garanteras studenter bostad i Piteå kommun (genom det kommunala bostadsbolaget Pitebo) under vissa förutsättningar. Som student i Piteå får du alltså chansen att fokusera på ditt kreativa ämne i en lugn, inspirerande miljö, med bra förutsättningar för boende och praktiska behov.

Campus i Skellefteå – teknik och innovation vid älven

Campus Skellefteå ligger vackert beläget vid Skellefteälven och är LTU:s centrum för många av de tekniska och ingenjörsmässiga utbildningarna på grundnivå. Skellefteå-campus profilerar sig särskilt inom områden som datorspelsutveckling, datorgrafik och träteknik, men här finns även utbildningar inom elektroteknik, industriell ekonomi (ibland med inriktning mot musikindustrin) samt vissa hälso- och samhällsutbildningar. Fokus ligger ofta på högskoleingenjörsprogram och yrkesinriktade utbildningar, vilket matchar regionens industriella behov – Skellefteå är bland annat känt för sin trä- och gruvindustri, samt en växande spel- och IT-sektor.

Bild: Flygvy över Campus Skellefteå intill Skellefteälven.

Som student på campus Skellefteå märker du snabbt fördelarna med den mindre studiemiljön. Campusområdet är kompakt och ligger endast 10 minuters promenad från Skellefteå centrum. På området finns modernt utrustade lärosalar, datorsalar, laboratorier och studentlokaler. Det finns även ett bibliotek, gym och gemensamma utrymmen för studenter på campus. Studentbostäder är samlade i närheten, och Skellefteås kommun erbjuder dessutom bostadsgaranti för nya studenter (via Skebo) vilket underlättar boendesituationen. Tack vare campus litenhet känner många studenter varandra, och samhörigheten är hög. Även i Skellefteå finns ett kårhus och aktiva föreningar som ordnar sittningar, pubar och event, så studentlivet är levande om än i en mindre skala än i Luleå. Genom närheten till företagen i regionen får du också goda möjligheter till gästföreläsningar, studiebesök och exjobb på ortens framgångsrika företag, allt från spelstudios till träteknikföretag.

Campus i Kiruna – rymdstaden

Campus Kiruna, ibland kallat Rymdcampus, utgör LTU:s nordligaste utpost och är unikt fokuserat på rymdfart och atmosfärsvetenskap. Kiruna är centrum för Sveriges rymdverksamhet, med närhet till Esrange Space Center, Institutet för rymdfysik (IRF) och flera rymdföretag – och LTU:s campus ligger mitt i denna rymdstadsmiljö. Här bedrivs civilingenjörsprogrammet Rymdteknik samt relaterad forskning inom rymdteknik, rymdfysik och satellitsystem. Campus Kiruna har en internationell prägel, då många av studenterna och forskarna här kommer från andra länder med sikte på rymdindustrin. All undervisning sker på engelska inom dessa program, vilket ytterligare attraherar utbytesstudenter och internationella masterstudenter.

Lokalerna i Kiruna rymdcampus är moderna och specialanpassade för ändamålet – man kan till exempel hitta unika laboratorier och utrustning som används för rymdforskning. Inomhus på campus står till och med en stor centrifugliknande ”Space Simulator” som symbol för rymdteknikutbildningen【35†image】. Miljön är intim; bara ett par hundra studenter studerar här, vilket ger nära kontakt med professorer och forskare. Kiruna som stad är lugn och omgiven av storslagen natur – på fritiden ägnar sig många studenter åt friluftsliv som skidåkning, norrskensskådning eller vandring. Universitetet har också ett studentboende i Kiruna och samarbetar med Kiruna kommun för att se till att nya studenter hittar boende. För den som vill inrikta sig mot rymden erbjuder Kiruna-campus en oslagbar studiemiljö där utbildning och forskning sker i direkt samverkan med Sveriges rymdsektor.

Studentliv, Teknologkåren och Datasektionen

Studentlivet vid LTU är aktivt och varierat, mycket tack vare studentkårernas och sektionernas arbete. Den största studentkåren vid LTU är Teknologkåren vid Luleå tekniska universitet (TKL), som organiserar studenter inom teknisk fakultet (ingenjörs- och teknologstudenter). Teknologkåren grundades redan 1971 och är en partipolitiskt obunden studentkår med huvuduppgift att bevaka och utveckla utbildningarna. Kåren arbetar även med studiesociala frågor och traditionellt studentikosa aktiviteter för att berika din tid som student. TKL representerar idag cirka 6 000 studenter på LTU:s olika campus och har lokala föreningar på campus i Luleå, Kiruna, Skellefteå (samt historiskt även i Filipstad). Som ny student kan du under mottagningsperioden (”nolleperioden”) lära känna din sektion och kåren genom aktiviteter, och Teknologkåren finns sedan som ett stöd under hela din studietid.

Att vara medlem i Teknologkåren är frivilligt men rekommenderas starkt. Genom att betala kåravgiften får du som student tillgång till en rad förmåner och möjligheter: kårmedlemmar får rabatter och erbjudanden (t.ex. billigare kaffe på campus, resrabatter, m.m.), prioritet eller fri entré till vissa evenemang och sittningar, samt tillgång till kårens bostadsservice och studievägledning. Viktigast är kanske att medlemmar har rätt att påverka – du kan ställa upp i kåren, delta i fullmäktigemöten och rösta i val som påverkar din utbildning och studiesituation. Även som icke-medlem får du givetvis studera vid LTU, men du går miste om många av de sociala och ekonomiska förmåner som kåren erbjuder. Till exempel riktar sig flera av kårens arrangemang enbart till medlemmar, och vid event som företagskvällar, mässor eller sittningar har medlemmar företräde. TKL arbetar dock för alla teknologstudenter i grunden, så i utbildningsfrågor och studenträtt är de engagerade för hela studentkollektivet.

Under Teknologkåren finns ett flertal sektioner, vilket är studentföreningar knutna till specifika utbildningsprogram eller ämnesområden. En av de mest aktiva är Datasektionen, som samlar studenter från programmen Datateknik, Rymdteknik, Tillämpad Artificiell Intelligens samt Teknisk Fysik och Elektronik. Datasektionens mål är att ge sina medlemmar en så bra studietid som möjligt genom både utbildningsbevakning och en rik fritid. Sektionens utbildningsbevakare sitter med i programråd och ser till att utbildningarnas kvalitet upprätthålls, och eventuella problem förmedlas till institutionen.

En viktig del av Datasektionens arbete är att främja kontakten med näringslivet för studenterna. Sektionens näringslivsansvariga ordnar regelbundet företagskvällar där relevanta företag bjuds in för att presentera sig, ofta med mingel och fika. Som medlem får du härigenom ett gyllene tillfälle att knyta kontakter för exjobb, praktik eller framtida jobb. Varje år arrangerar Datasektionen även en egen arbetsmarknadsmässa kallad Luleå IT Arena (LITA), där ett stort antal IT- och teknikföretag kommer för att träffa studenter. För gemenskapen på hemmaplan anordnar Datasektionens sexmästeri (D6) också en lång rad roliga sociala events för medlemmarna – allt från sittningar och fester till spexiga tävlingar som t.ex. Fejden, SNoPP, Utomhussittningen och den årliga Herr-/Dammiddagen. Dessa aktiviteter skapar en stark sammanhållning mellan studenterna inom sektionen. Datasektionen är öppen för alla studenter på de berörda programmen som är kårmedlemmar, och sektionen välkomnar alltid nya engagerade medlemmar som vill hjälpa till att arrangera aktiviteter eller representera studenternas intressen. Att engagera sig i sektionen eller kåren är ett utmärkt sätt att både påverka sin utbildning och skaffa vänner för livet under studietiden.

(Notera: Förutom Teknologkåren finns även en annan studentkår vid LTU, Luleå studentkår, som organiserar studenter inom filosofisk fakultet som ekonomi, samhälle, media, hälsa m.m. Båda kårerna samarbetar i gemensamma studentfrågor, men Teknologkåren är störst på de campus och områden som nämns ovan.)

LTU:s historik – viktiga årtal i punktform:

1971: Luleå tekniska universitet grundas (som Högskolan i Luleå) den 1 juli. Första terminen startar i september med 50 studenter. Samma år bildas Teknologkåren vid Högskolan i Luleå.
1976: Utbildningsfilial öppnas i Skellefteå – den första YTH-utbildningen (högre teknisk yrkesutbildning) startar där.
1978: Musikhögskolan i Piteå grundas och integreras i Högskolan i Luleå, vilket etablerar universitetets närvaro i Piteå.
1984: Datasektionen vid LTU bildas som tredje sektion under Teknologkåren, för studenter inom data/IT-området.
1997: Högskolan i Luleå byter officiellt namn till Luleå tekniska universitet (LTU) från 1 januari, vilket bekräftar lärosätets universitetsstatus. Samma år startar civilingenjörsprogrammet i Rymdteknik, kopplat till etableringen av rymdcampus i Kiruna.
1999: LTU övertar Vårdhögskolan i Boden; universitetet passerar 10 000 studenter och inviger konsert- och föreläsningssalen Aula Aurora.
2021: Luleå tekniska universitet firar 50 år. Jubiléet uppmärksammas med arrangemang och historiska återblickar, även kungaparet besöker universitetet under jubileumsåret.

Historien om Datasektionen vid LTU

Grundande (1984)

Datasektionen vid Luleå tekniska universitet grundades 1984 som en studentsektion under Teknologkåren. Vid den tiden hade LTU precis fått igång civilingenjörsprogrammet i datateknik (D-linjen), och studentantalet inom dataområdet växte snabbt. För att ge dessa studenter en egen röst och gemenskap beslutade Teknologkåren att bilda en ny sektion enbart för “datafolk”. Datasektionen blev därmed den tredje sektionen vid LTU:s teknologkår, efter t.ex. Geosektionen (1973). Initiativet kom från engagerade datastudenter som ville driva utbildningsfrågor och studentaktiviteter anpassade för den snabbt framväxande IT-eran. Sektionen startade formellt hösten 1984 och samlade till en början studenter från civilingenjör Datateknik samt närliggande utbildningar.

Redan innan det formella grundandet hade klass 1982–1986, de allra första studentkullarna på Datateknikprogrammet, börjat knyta kontakter sinsemellan – dessa studenter utgör den pionjärkärna som satte grunden för sektionen och fungerade som informella initiativtagare till den formella bildningen.

Tidiga år och traditioner

Under de första åren på 1980-talet lade Datasektionen grunden för många av de traditioner som lever kvar än idag. Man började tidigt arrangera sociala aktiviteter – allt från pubkvällar till sittningar – för att stärka sammanhållningen bland “D-teknologerna”. Redan från start fick sektionen ett eget sexmästeri (festutskott) kallat D6, som anordnade studentikosa fester och evenemang för datastudenterna. Bland annat introducerades en årlig höstsittning, skämtsamt kallad Datasittningen, som är en fulsittning med avslappnad stämning. Denna tradition lever kvar – varje höst klär sig datafolk i kreativa utstyrslar för en rolig sittning utan etikettstvång. Med tiden infördes även en elegant vårbankett, Datagalan, som sektionens egna fin-sittning på våren.

Parallellt med festerna fokuserade Datasektionen tidigt på teknikintresset hos medlemmarna. Redan före sektionens bildande fanns elektronikföreningen XP-el (Experimentverkstad El), startad 1975 under Maskinteknologsektionen. När Datasektionen bildats kom XP-el att flytta över som en underförening till datasektionen, vilket gav datafolk tillgång till en elektronikverkstad på campus. Där kunde studenter laga radioapparater, bygga kretskort och meka med elektronik – en populär aktivitet under 80- och 90-talet. Sektionen uppmuntrade alltså praktiskt lärande och hobbyprojekt utanför föreläsningssalen redan i ett tidigt skede.

I nolleperioden (introduktionsveckorna för nya studenter) gjorde Datasektionen snabbt avtryck. D6 såg till att ordna minnesvärda nolle-event för de nya “nollorna” inom Data. En tradition som etablerades var Utomhussittningen, en lekfull middag utomhus under sensommaren för att välkomna de nya studenterna. Sektionen deltog även i Teknologkårens gemensamma tävlingar och lekar för nollorna, och hade rykte om sig att vara kreativa och ha hög “snapsvisor-faktor” på sina sittningar. Sektionens färg – gult – bars med stolthet av medlemmarna i form av gula studentoveraller. Gult blev snabbt en del av identiteten, och sektionens lokal döptes skämtsamt till “Gula rummet” tack vare färgen.

Utveckling över tid

Från 1980-talet och framåt har Datasektionen utvecklats i takt med att LTU expanderat och teknikutbildningarna förändrats. Antalet medlemmar ökade stadigt allteftersom IT-boomen drog igång. I slutet av 1980-talet och början av 90-talet bredde sektionen ut sig och tog under sitt paraply även närliggande utbildningar. I mitten av 90-talet introducerades t.ex. LTU:s nya civilingenjörsprogram Rymdteknik (startade 1997) – Sveriges första rymdteknikutbildning – och dessa studenter kom att höra till Datasektionen. Senare tillkom även programmet Teknisk fysik och elektroteknik (ofta kallat Y-linjen) som ett gemensamt fysik/EE-program vid LTU, vilket också lades under Datasektionens vingar. Sektionen representerar numera studenter från alla dessa program (D, Rymd, TFy/Elektro) samt även det nyare högskoleingenjörsprogrammet i datateknik. Från att initialt främst ha gällt datateknologer blev Datasektionen alltså en bredare sektion för flera högteknologiska utbildningar.

I början av 1990-talet drev sektionens medlemmar på den digitala utvecklingen på campus. År 1991 grundade några datateknikstudenter datorföreningen LUDD (Luleå Academic Computer Society). LUDD blev snabbt LTU:s nav för datorentusiaster – föreningen (som än idag har ~200 medlemmar) satte bland annat upp studentdatanätet LCNet 1994, vilket gav många studenter internetuppkoppling på rummen för första gången. Detta skedde i nära samarbete med Datasektionen och Teknologkåren. LUDD och Datasektionen fortsatte under 2000-talet att arrangera stora LAN-partyn och hackathon; än idag hålls campus största LAN varje år i Datasektionens regi tillsammans med LUDD.

Under 2000- och 2010-talen formaliserades också sektionens programföreningar – undergrupper dedikerade åt varje utbildning. För datateknik bildades DDOS, för rymdteknik SLURP och för teknisk fysik/elektro MÄTFEL, vilka alla hjälper till med studiesociala event och utbildningsbevakning på programnivå. När LTU 2021 startade det nya programmet Tillämpad AI placerades även detta under Datasektionen, och programföreningen TAPAS skapades för AI-studenterna. På så vis har sektionen fortsatt att växa och anpassa sin organisation i takt med att nya utbildningar och teknikområden tillkommer. Idag har Datasektionen strax under 1000 studenter – en av de största sektionerna på universitetet.

En viktig del av sektionens utveckling har varit dess lokaler och mötesplatser. Sektionsrummet “Gula” har länge varit hjärtat i verksamheten – ett ställe där man kunnat hänga, plugga eller köpa fika. Gula har dock flyttat runt genom åren. Hösten 2018 tvingades man stänga det gamla Gula-rummet på campus efter att Akademiska Hus upptäckt brister i brandsäkerheten. Under en period stod sektionen utan fast lokal, men våren 2020 kunde nya Gula öppna i kårhuset (Studenternas Hus) källarplan. Detta blev ett lyft – äntligen fick datafolk åter sin samlingspunkt, lagom tills pandemin slog till (lokalen hölls sporadiskt öppen under covid). Sedan dess har Gula återigen varit en naturlig träffpunkt för studenterna.

Samverkan med Teknologkåren

Som en sektion under Teknologkåren har Datasektionen alltid haft ett nära samarbete med kårledningen och de andra sektionerna. Sektionen skickar representanter till kårfullmäktige (kårens “riksdag”) och är med och påverkar beslut som rör utbildning och studentliv på hela universitetet. Genom åren har flera datasektionsmedlemmar också tagit plats i Teknologkårens styrelse och utskott – bland annat som utbildningsansvariga och till och med kårordförande. Det innebär att Datasektionen haft god möjlighet att föra fram “data-studentens” perspektiv i övergripande frågor, t.ex. vid uppstart av nya utbildningar eller satsningar på IT-infrastruktur på campus.

Samarbetet märks också i gemensamma arrangemang. Under nolleperioden jobbar Datasektionen ihop med kåren och andra sektioner för att välkomna alla nya studenter. Till exempel samordnas aktiviteter som NolleCaps (caps-traditionen för nya teknologer) tillsammans med Teknologkåren och Luleå Studentkår. Samtidigt har Data sin egen mer nischade företagsmässa Luleå IT Arena (LITA) som drivs i samarbete med Luleå Näringslivs IT-råd. LITA startades under slutet av 2010-talet för att ge extra fokus åt IT-branschen lokalt, och har blivit en uppskattad tradition. År 2021 deltog t.ex. 22 företag och ~190 studenter vid LITA, och initiativet hyllades som en succé av arrangörerna. Detta är ett bra exempel på hur Datasektionen samverkar med både kåren och näringslivet för att skapa möjligheter för sina medlemmar. Under senare tid har samarbetet mellan Datasektionen och LITA mer försvunnit på grund av komplikationer mellan parterna och Datasektionen numera strävar efter att hålla sin egna mässa eller större företags arrangemang. Men kan fortfarande ses marknadsföra åt LITA.

I kårens övriga verksamhet syns Datasektionens påverkan bland annat genom utbildningsbevakning. Sektionens UBS (Utbildningsbevakningssamordnare) jobbar nära Teknologkårens utbildningsenhet för att förbättra data-relaterade utbildningar. Historiskt har Datasektionen drivit frågor som bättre datorutrustning i labsalar, fler valbara IT-kurser och stärkt stöd för studenter i matematik- och programmeringsämnen. Genom representation i olika nämnder har man kunnat påverka beslutsfattare på LTU att hänga med i den snabba teknikutvecklingen. Relationen mellan sektionen och Teknologkåren har överlag präglats av samarbete – Data är en viktig del av kåren, och kåren stöttar Data i dess initiativ. Ett talande exempel är hur Teknologkåren bidrog till att lösa lokalfrågan när Gula behövde ersättas, samt hur man tillsammans med sektionen firar större jubileer och framgångar.

Evenemang och höjdpunkter genom åren

Datasektionens kalender har alltid varit fylld av både studiesociala och festliga evenemang. Förutom de redan nämnda sittningarna (Datasittningen och Datagalan) ordnas en rad återkommande aktiviteter som blivit lite av sektionens egen kultur. En av de mest omtalade är den så gammalt kallade Lappfejden, ofta bara kallad “Fejden” i dagens mun, som är en lekfull sektionstävling. Under Fejden möts lag från Datasektionen (ibland i samarbete med andra sektioner) i grenar som kräver både list och fysisk aktivitet. Fejden brukar kulminera i Efterfejden, en livad efterfest där både vinnare och förlorare firar tillsammans. Denna tradition har rötter i 90-talets början och engagerar än idag många studenter; D6 beskriver den som så episk att den “förtjänar en egen sida” i sektionens historieböcker.

En annan vinterfavorit är eventet SNoPP, Datasektionens årliga pulkarace. Namnet står för “Sveriges NOrdligaste Pulka Partaj” – och konceptet är enkelt: studenterna beger sig till en snöig backe och åker pulka tillsammans. Alla är välkomna, oavsett om man är förstagluttare eller gammal PhD-student; ingen är för gammal för att åka pulka, som sektionen brukar säga. SNoPP arrangeras mitt i vintern och bjuder på varm choklad, tävlingar om snabbaste åkdon, och massor av skratt i backen. Det är ett perfekt avbrott från tentaplugg och mörker, och ett utmärkt exempel på sektionens lekfulla anda.

Datasektionens sexmästeri D6 ser också till att med jämna mellanrum hålla i Herrmiddan & Dammiddan – traditionella tjej- och killsittningar där man klär upp sig lite extra och umgås över programgränserna. Ofta sker dessa i samarbete med ett annat sexmästeri på campus för att blanda sektioner. Resultatet brukar bli två parallella fester (en för “herrar” och en för “damer”) som sedan oftast möts upp senare på kvällen. DICK är ett annat klassiskt data-evenemang – en förkortning för “Datas Internationella Caps Konferens”. Trots det formella namnet handlar det om en caps-tävling (en lek där man kastar kapsyler i muggar). DICK sticker ut som Datasektionens stolthet i den kårgemensamma TKL-kampen (Kårkampen) (en tävling mellan sektionerna under året). Data har ett rykte om sig att vara skickliga “capsare” och har kammat hem segern flera gånger i denna ädla gren.

Utöver de sektionsegna festerna har Datasektionen också bidragit till LTU:s kulturella evenemang. Många dataloger har genom åren varit aktiva i Lulespexet, universitetets spexförening. Lulespexet grundades 1991 och varje år sätts en humorfylld musikal upp för publik på universitetet. Datastudenter har ofta stått både på scen och bakom kulisserna – som aktörer, i dekor-/rekvisitagruppen eller i orkestern. Spexkulturen är stark på LTU och sektionerna brukar stötta varandras föreställningar. Datasektionen själv brukar få sitt lystmäte av gyckel och sång under sina sittningar, där det inte är ovanligt att andra sektioner framför gyckel (spexiga hyllningar/parodier) för att hedra Data. Till exempel vid 30-årsjubileet 2014 framfördes gyckel nummer “Data 30”, ett humoristiskt inslag till sektionens ära (fångat på Student-TV för eftervärlden).

På tal om jubileer så har Datasektionen firat ett antal milstolpar med besked. När sektionen fyllde 20 år 2004 hölls en större jubileumsbankett med både studenter och alumner närvarande. År 2014 var det dags för 30-årsjubileum, vilket uppmärksammades med extra pompa och ståt – bland annat särskilda jubileumsmärken till overallerna och historiska tillbakablickar i sektionstidningen. Sektionen passade även på att dokumentera sin historia, något som kom väl till pass när 40-årsdagen nyligen började planeras (1984–2024!). Datasektionens historia är alltså rik på både skoj och seriositet, och de återkommande evenemangen utgör själva ryggraden i sektionens gemenskap.

Kultur och identitet

Datasektionen har utvecklat en stark egen kultur inom LTU:s studentliv – en identitet som kombinerar nördig teknikentusiasm med glatt studentikos humor. Sektionens symboler och attribut känns lätt igen på campus. Sektionens färg är gult, och datastudenternas gula overaller lyser upp såväl föreläsningssalar som dansgolv på STUK. Overallens rygg pryds av sektionens namn och emblem; där finns även ofta en Dobbe-patch. Dobbe är Datasektionens officiella skyddshelgon och maskot. Legenden säger att Dobbe är en mystisk figur (en del påstår att han är en gul “tiger” som bor i Gula rummet) som vakar över dataingenjörerna genom tentor och projekt. Oavsett ursprunget har Dobbe blivit en kär maskot som dyker upp i sektionens sociala medier och ibland som utklädd figur på evenemang, alltid redo att heja fram datafolket.

Sektionens logotyp och märken har varierat något över årens lopp, men gult och svart är återkommande färger. Ett äldre sektionsmärke visar en stiliserad datorskärm med texten “Datasektionen LTU” i grönt på svart bakgrund (retro vibbar från 80-talets terminals). Nyare versioner har moderniserats, men nostalgimärken delas fortfarande ut vid t.ex. jubileum. Ovve-kulturen (overallkulturen) står som stark hos Data: man pyntar stolt sina gula overaller med mängder av tygmärken – allt från egna sektionens märken till utbytesmärken från andra universitet eller nördiga referenser till kod och sci-fi. En typisk D-teknologsoverall kan ha märken som “”, Tux (Linuxpingvinen) och såklart sektionens egna “DAT” märke.

Inom Datasektionen finns en mängd underföreningar som ytterligare berikar kulturen. Förutom nämnda XP-el och programföreningarna, hittar man t.ex. DNB – Datasektionens NanoBryggeri, där öldomande studenter brygger eget öl och experimenterar fram sektionens godaste IPA. Vidare finns spel- och hobbyföreningar som DORK (bräd- och TV-spelsklubben) och DASE (sektionens schackförening). Under årens lopp har även en ölklubb med det fyndiga namnet DÖ – Datasektionens Öhlhäfvarlag existerat, liksom mathosens förening CBT (för de som älskar extra stark mat och chili!). Dessa intresseföreningar ger utrymme för medlemmarna att umgås kring gemensamma passioner vid sidan av studierna. Även Student-TV (STV) drevs tidigare som en underförening inom Datasektionen, vilket gjorde att många datastudenter lärde sig filmning och redigering genom att dokumentera studentlivet.

Efter snart 40 år på LTU är Datasektionen en livfull, anrik men ständigt ung sektion. Dess historia visar en röd tråd av teknisk innovation, kamratskap och studentikosa upptåg. Från den blygsamma starten 1984 till dagens stora sektion med hundratals aktiva studenter har “Data” behållit sin själ – en mix av seriositet inför studierna och lekfullhet inför livet. Med Dobbe i spetsen och Gula som bas lär Datasektionen fortsätta skapa minnen och framsteg för LTU:s datateknologer i många år framöver.

Viktiga årtal:

1973: Första teknologsektionen (Geosektionen) bildas vid LTU – startskott för sektionsindelningen.
1981–82: Civilingenjör Datateknik startar vid LTU, som landets andra utbildning i datateknik. Första “D-studenterna” börjar, vilket banar väg för en egen sektion.
1984: Datasektionen bildas som LTU:s tredje teknologsektion, under Teknologkåren. Skyddshelgonet Dobbe föds (sektionens maskot) och “Gula rummet” blir datafolkets högkvarter.
1991: Datastudenter grundar LUDD (Luleå Academic Computer Society). Samma år sätts det första Lulespexet upp – en årlig spextradition på campus.
1994: LUDD-medlemmar lanserar studentnätverket (LCNet) på LTU, vilket ger studenter internet; en tidig IT-bedrift av Datasektionens folk.
1997: Civilingenjör Rymdteknik startar (Sveriges första rymdprogram) och hamnar under Datasektionen. Sektionen växer med “rymdisar” bland medlemmarna.
2000-tal: Datasektionen utökas med bl.a. Teknisk Fysik och Elektroteknik-programmet och högskoleingenjörsprogram i datateknik. Flera programföreningar (DDOS, SLURP, MÄTFEL) bildas för att stötta respektive utbildning.
2014: 30-årsjubileum firas med fest och nostalgi (bl.a. “Data 30”-gyckel på scen). Sektionen har nu etablerade events som Datasittningen, Datagalan, Lappfejden m.fl.
2018: Sektionslokalen “Gula” stängs temporärt p.g.a. brandsäkerhetsproblem. Datafolket invaderar andra sektioners soffor i väntan på nytt hemvist.
2020: Nya Gula rummet öppnar i Studenternas hus och blir åter samlingsplats för Datasektionen. (Lagom till pandemin – timing är allt!)
2021: Tillämpad AI-programmet startar. Datasektionen välkomnar AI-studenterna och bildar programföreningen TAPAS för dem. Samma år arrangeras Luleå IT-Arena (LITA) med Datasektionen som medarrangör, för att knyta kontakt mellan IT-företag och studenter.
2024: Datasektionen fyller 40 år – sektionen kan se tillbaka på fyra decennier av gemenskap, utveckling och oförglömliga studentminnen, och blickar framåt mot nya äventyr inom studentlivet.